farangensam

Vi har varit rätt mycket på banken under tiden nere i Thailand. Eftersom frun är kund hos SCB (Siam Commercial Bank) så tyckte även jag att det var dags när vi behövde lite pengar för kontantinsatsen till huset vi skulle köpa i Hua Hin.

 

Sagt och gjort. Vi tog oss ner till det stora bankkontoret på Petchakasem road här i Hua Hin. Precis som flera av Handelsbankens kontor så fanns självbetjäningsautomaterna i gatunivå medans trappor ledde till själva banksalen 1 trappa upp. Alla banktjänstemän/kvinnor har företagskostym/dress. Alla kvinnor går i snäva violetta kjolar och styltar omkring med högklackade svarta skor. Blusarna är också lika. Männen likaså i violetta kostymer utom managers som har svarta kostymer för några chefskvinnor har jag inte sett. De kanske finns men jag har inte sett dem.

 

Nåja, öppna konto och utlänning. Okej? Först passet som studeras noggrant sedan vill hon se vårt vigselbevis och personbevis dvs hon verkar föga intresserad av mitt från Skatteverket men däremot Mais thailändska och hennes thailändska id-kort. Sedan kommer en ny bekymrad min. Finns det någon som kan intyga att ni verkligen är ni?

 

KhunPet säger hustrun och den kvinnliga tjänstemannen skiner upp. LungChrister säger jag och nu skrattar hon. Jodå Pet är en stor och viktig kund och om vi umgås med Pet och Christer så är det inga problem. Att jag sedan jobbar på en svensk bank gör allt ännu enklare.Det är en förbaskat massa papper som ska fyllas i med min och Mais namnteckningar. Finns det något äktenskapsförord undrar hon. Ja, säger jag men det är i Sverige och på svenska. Hon vill ändå ha det för det är inte meningen att Mai ska få hälften av mina besparingar vid en eventuell skilsmässa. Hon uppmanar oss också att registrera vårt äktenskap i Thailand. Surprise! För dessa frågor och uppmaningar hade jag inte förväntat mig. Vi måste sätta in minst 500 Bath också. Inga problem säger vi. Det här att öppna konto går väl mycket snabbare i Sverige säger hon. Jaaaaa, säger jag. Nu är det klart säger hon efter en dryg halvtimmas arbete. Men....

 

Var är ATM-kortet säger jag. Vill du ha kort också säger hon. Ja. Ny bekymrad min kommer över hennes ansikte. Det kostar 190 Bath per år och då ingår en olycksfalls- och sjukförsäkring. Det blir 15-16 Bath per månad alltså mindre än 4 svenska kronor. Taget, säger jag. Passport säger hon. Så börjar proceduren om. Efter en 15 minuter och 2 namteckningar till så har jag mitt Master Cardkort och får själv välja och knappa in PIN-kod. Sedan kommer ett stort leende över hennes ansikte och nu vill hon gärna visa hur thailändska ATM-maskiner fungerar. Hon följer oss ut och ned för trappan till ATM-maskinen. Normalt får man bara ta ut 20 000 Bath per kort och dag säger hon men efter att åter ha lånat mitt pass och knappat in mitt passnummer och sin tjänstekod kan hon tillfälligt höja uttagsbeloppet till 200 000 Bath per tillfälle. Bra att veta för viktiga kunder. Efter detta tar vi farväl av varandra och en timme efter vår ankomst är jag en erfarenhet rikare av hur det fungerar i Thailand.

 

 

Vi har ju som jag antydde besökt flera lokalkontor och det som kan skilja är att på landsbygden har man en kundmottagare ute i banklokalen som hjälper kunderna att fylla i blanketterna eftersom många varken kan läsa eller skriva. Något jag uppskattar är att det alltid finns kundtoaletter på bankkontoren. Ligger kontoret i ett shoppingcenter finns alltid gemensamma kundtoaletter som är fräscha och gratis. Tillsynen av toaletterna är exemplarisk. På de mera fristående bankkontoret finns också kundtoaletter. Många gånger serveras förfriskningar i form av vatten eller iste. Det är varmt i Thailand!!

 

Något som också skiljer sig är att det alltid finns en beväpnad vakt på kontoret. Bankrån visas upp i TV  där polisen har ett stående inslag över dagens tillslag mot brottslingar. Brottslingar ska förödmjukas och bakbundna med var sin polis bakom sig visas ansiktena upp på dagens fångst och pressen får ställa frågor till brottslingarna som om det vore en presskonferens.

 

Ett stort bankrån inträffade för någon vecka sedan. Bevakningskamerornas filmer rullades upp flera gångar i TV medan bankpersonalen skakad och chockad intervjudes av journaslisterna. En slags Efterlyst i kubik. Jag gillar inte denna närgångna granskning av människor som råkat ut för ett rån. Ibland känns landet lagom riktigt bra.