Ankomsten och fattigdom

Vi landade av nästan en timma innan utsatt tid. Det verkade som piloterna på planet planerat att lägga sig någon form av jetström som skjutsade iväg oss med en dj--la fart mot Bangkok eftersom det var lite småskakigt hela tiden.
 
Nåja passdeklarationen och bagagetutlämningen fungerade smidigt. När vi väl kom ut i ankomsthallen stod det 23 bybor och väntade helt stumma på oss. Jag sa: "Sawadee khap took kun" vilket blir ungefär Hej på er allihopa! Det var mycket märkligt eftersom även Mai tystnade och hon blev helt plötsligt lika blyg som sina släktingar. Efter ett gemensamt tigande i cirka 10 minuter började ett litet småpratande komma igång. Det visade sig att vi väntade på andra släktingar som skulle avhämta paket till andra delar av landet. När det var utlämnat började vi långsamt bege oss mot minibussen. Men herregud 23 personer i en buss för 14 personer. Mina farhågor kom på skam eftersom ytterligare 2 pickuper var med som tog vårt bagage och några släktingar som åkte thai style på flaket de 17 milen till byn.
 
 
 
Mai och jag behövde handla lite och därför gick vi in på Big C för att köpa tandkräm, munskölj, vatten, Coca-Cola, medicin och lite annat. Släktingarna passade också på att handla . Det visade sig sedan att det tydligen var meningen att jag skulle betala allas shoppingnotor som totalt uppgick till 35 000 Bath. Jag fick ett mindre hysteriskt utbrott på Mai och hennes släktingar om att upplysa mig om vad de tänkt sig och inte bara ta fram den ena välfyllda vagnen efter den andra.Några insåg nog att de gått över gränsen för min välvillighet och gick mycket rosa i ansiktet på långt avstånd ifrån mig. Jag behövde äta frukost/lunch eller nattamål vad nu min kropp var inställd på. Några barnen följde med och vi åt kycklingburgare på KFC.
 
 
Det har sedan visat sig att de flesta i byn lider nöd. Ingen svälter men de får inte tillräckligt med näring i sig. Vi har därför varje dag låtit de som åkt med oss få äta sig mätta på KFC eller MK när vi gjort olika ärenden. Jag har väl sagt tidigare att man är aldrig ensam i Thailand. När Mai och jag ska göra något är vi alltid mellan 5 till 20 personer. Igår t.ex.åkte vi och badade i en swimmingpool vid ett hotell. Vi var 5 vuxna (varav jag den ende simkunnige) och 8 barn.
 
 
Efter det blev det KFC vilket kostade mig cirka 1 000 Bath dvs en dryga 200 svenska kronor. Det är en ganska billig penning för att utfordra 13 personer. Det går inte att ta miste på glädjen och livsglädjen när de för första gången på mycket länge får äta sig mätta.Vid tidgare utflykter under veckan har det visat sig att det är första gången för många personer som de får äta på MK. Lite läskig känsla eftersom jag har ätit där fler gånger än vad de har gjort som bor i Thailand.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0